" Be kind! Everyone you meet is fighting a battle "

måndag 23 augusti 2010

Sorgen och trösten..

Det är en stor sorg att mista någon som man har kär.
Hur svårt måste det då inte vara för den som väntar på att dö och som måste lämna allt och alla!
Hur kan man hjälpa och stödja någon som är ledsen?
Hur gör man när man vill trösta?
När man gått igenom något svårt behöver man få berätta, om och om igen.
Det är ett sätt att arbeta sig genom sorgen.
Vi kan hjälpa varandra med det genom att bara finnas till hands och lyssna.
Hittar man inga ord kan man hålla om eller hålla i.
Värmen från en kropp säger oftast mer än vad alla ord kan uttrycka.
För varje sorg tror jag att man har en viss mängd tårar.
Det är meningen att tårar ska lämna kroppen.
Man kommer inte att må bra om tårar blir kvar.
Därför skall man inte försöka hålla dom tillbaka och därför behöver inte den som sitter hos någon som sörjer vara rädd för tårarna.
Tröst är kanske i första hand just att finnas med, att sitta där nära intill och ta emot tårarna och tänka på att nu kommer några till av alla dessa tårar som måste få komma ut.
Om man tänker så, gör det kanske inte så mycket att man blir lite våt om händerna
- För det måse man ju bli när man tårkar någons tårar!!
//Ulla Söderström

fredag 20 augusti 2010

Intuition..

Dom fick inte liv i honom som vi nu alla vet, han blev 26 år..
Jag visste det inom mig redan, för jag kände det i min kropp, hur den gav vika för en känsla av frid blandad med uppgivenhet.. Jag höll nästan själv på att rasa ihop och jag kände den där stora sista sucken.. Jag vände mig om till min sambo och sa - shit, han dog nu Patrik..

Detta var 10-15 minuter in i hela händelsen, och dom fortsatte ju såklart att köra livräddning..
Jag vacklade i min känsla när vi alla såg att hans hand rörde sig, nu senare så fattar vi ju att det var från stötarna fr hjärtmaskinen..han dog på platsen.
Jag ska aldrig mer tvivla på min känsla eller intuition, aldrig mer..

söndag 15 augusti 2010

Döden..

Såg en kille dö framför mig idag på midnattsloppet, dom försökte rädda honom i 20-30 minuter genom hjärt och lungräddning,innan ambulansen körde iväg honom, får se om dom fick liv i honom vilket jag tvivlar på, många brutna revben borde han nog ha med, med tanke på alla dom som stod över honom och tröck, tänk vad livet kan ändras på bara en liten liten stund, man är lite skärrad när man bara står dö och inte kan göra något och någons liv bara rinner ur händerna på en, jag är välsignad att ha ett liv, med allt jag har och får uppleva. Tack





tisdag 10 augusti 2010

Kärlek..


"Kärlek är inte bara en känsla utan också ett dagligt beslut"

tisdag 3 augusti 2010

Skriver en bok...